Rätt val för dagvatten: stenkista kontra dagvattenkassett

Undrar du om du ska bygga en stenkista eller installera dagvattenkassetter? Här får du en praktisk genomgång av kapacitet, markkrav, kostnadsdrivare och arbetsflöde så att du väljer en lösning som fungerar på lång sikt för din fastighet.

Överblick: två sätt att fördröja och infiltrera dagvatten

En stenkista är en grop fylld med makadam eller singel som tar emot tak- och markvatten. Porerna mellan stenarna fungerar som magasin och vattnet sipprar ut i omgivande jord. En dagvattenkassett är en modulär plastlåda med mycket hög hålvolym, inlindad i geotextil. Den lagrar mer vatten per kubikmeter schakt samtidigt som textilen håller finmaterial borta.

Valet avgörs ofta av jordart, tillgängligt utrymme, avstånd till husgrund och kommunens krav. Sandig mark släpper igenom vatten snabbt och gynnar infiltration. Lerjord kräver större magasinvolym eller bräddning till dike/nät. Oavsett lösning behövs slamfång eller sandfång innan magasinet för att minska igensättning.

Flöde och kapacitet i praktiken

Kapacitet handlar om två saker: hur mycket vatten som ryms (magasinvolym) och hur snabbt det lämnar magasinet (infiltration). En stenkista med makadam har normalt en hålvolym runt 30–40 procent. Dagvattenkassetter ger ofta 90–95 procent, vilket betyder mindre schakt för samma volym och jämnare flöden vid intensiva regn. I trånga lägen eller under hårdgjorda ytor ger kassetter därför ofta säkrare fördröjning.

Infiltrationen styrs av jordarten, inte av lösningen. I sand och grus töms magasinet fort mellan regnen. I morän går det långsammare, och i lera kan det i princip stå still. Dimensionera därför utifrån avrinningsytans storlek, regnintensitet och markens genomsläpplighet. Följ kommunens riktlinjer och branschrekommendationer (till exempel Svenskt Vatten P110) och planera bräddning till säkert utlopp om marken inte sväljer allt.

Kostnadsbild och markarbete

En stenkista använder billiga bulkmaterial men kräver större grop och mer bortforsling för att nå samma volym. Dagvattenkassetter kostar mer per modul men minskar schakt, återfyllning och transporter. Den totala kostnaden påverkas därför mest av markarbete och åtkomlighet på platsen.

• Schakt och bortforsling av massor
• Åtkomst för maskin och transport
• Material: makadam, kassetter, geotextil, rör och brunnar
• Återställning av ytor: gräsmatta, plattor eller asfalt
• Kompletteringar: slamfång, inspektionsrör, bräddledning
• Oförutsedda hinder: berg, stora stenar, befintliga ledningar

Räkna även med driftskostnader: spolning vid behov och rensning av sandfång. En genomtänkt förbehandling av vattnet minskar igensättning och ger lägre underhåll över tid.

Planering och installation steg för steg

Börja med förutsättningarna: mät tak- och hårdgjorda ytor, gör ett enkelt infiltrationstest (perkolation) och kontrollera skyddsavstånd till husgrund, brunnar och avloppsanläggning. Stäm av med kommunen om lokala dagvattenkrav och var ledningar finns (använd ledningsanvisning). Planera alltid bräddning till dike eller dagvattennät där det behövs.

• Placera magasinet på frostfritt djup med fall från stuprör/ytledningar.
• Schakta en grop som rymmer magasin, arbetsmån och överbyggnad.
• Lägg ut geotextil i gropen; separera mot omgivande jord.
• Stenkista: botten med grov makadam, fyll lagervis och packa lätt.
• Kassetter: lägg dränerande bädd, montera moduler och svep in i geotextil.
• Anslut inlopp via sandfång; ordna bräddledning och inspektionsrör.
• Återfyll med dränerande material, sedan bärlager och ytbeläggning.

Tänk säkerhet vid schakt: använd släntning eller spont där det behövs, och säkra att ingen faller i gropen. Kontrollera att inga el- eller telekablar skadas och att infiltrerat vatten inte riskerar att påverka husgrunden.

Kvalitetskontroll och vanliga misstag

Innan återfyllnad, kontrollera att in- och utgående rör har rätt fall, att geotextilen är hel och ordentligt överlappad, och att sandfånget sitter före magasinet. Fyll gärna systemet med vatten för ett enkelt täthets- och flödestest.

• Placering för nära husgrund eller källarväggar
• Ingen bräddning trots tät jord eller hög grundvattennivå
• Saknat sandfång – magasinet sätter igen snabbt
• Fel geotextilklass: släpper igenom finjord eller stryper flödet
• Underdimensionering av volym i förhållande till avrinningsyta
• Placering under trafikerad yta utan korrekt överbyggnad

Undvik också att låta takgrus och löv följa med ner i ledningarna. Rensgaller i brunnar och lövsilar i ränndalar sparar både volym och servicebesök.

Skötsel och långsiktig drift

Rätt skötsel förlänger livslängden oavsett lösning. Inspektera systemet minst en gång per år och efter kraftiga skyfall. Håll inlopp fria och sandfång rena för att bevara flöde och magasinvolym.

• Töm sandfång och rensa lövsilar regelbundet
• Spola servisledningar vid tecken på sämre flöde
• Kontrollera inspektionsrör för stående vatten
• Se över sättningar i marken som kan påverka rörens fall
• Minska tillförsel av sand och jord från gång- och uppfarter

Om återkommande uppdämning uppstår kan du behöva komplettera med extra kassettvolym, förbättra förbehandlingen eller leda bort del av flödet vid extremregn. Dokumentera åtgärder och läget för framtida service.